Bygatan
Galleriet sitter i fägården. Bostaden förblir ett hem. Muren mellan dem står kvar.
Ölands konstmuseum
Ett nätverk av rum i längorna som redan står mot bygatan. Museet är rummen tillsammans.
Gatufasaden behåller små fönster, trä, tegel och sten. Ljuset tas in från gården. Materialen är grå och röd ölandssten, och trä som lämnas synligt.
En målare går över sidan. Han sätter en ram på en slumpad plats, går tillbaka och ritar, tar en bild ur arkivet under armen, hänger den och går ut. En stund senare gör han om det.
Öland har redan konstnärerna, ljuset och husen. Det som saknas är rum som kan öppnas med radbyn i behåll, och ett vinterrum när säsongen tar slut.
Galleriet sitter i fägården. Bostaden förblir ett hem. Muren mellan dem står kvar.
Ett glasat parti mot tunet, eller ett ljusband under nocken på gårdssidan, lägre än den gamla taklinjen.
Capellagården och Himmelsberga är redan rum i nätet. Nya längor läggs till dem.
Bilderna är typstudier. De är inte uppmätning av en verklig länga och inte ett bygglov. Alvar, sjömark och strand är med för ljuset. De är inte tomter.
Tjugo rum. Stenfot och glas, i by, åker, skog, hamn och vinter.
Tio bilder av nattens hus: tjock grå stenfot och två glasvåningar. Fem stora lägen och fem små.
En högre typ, studerad efter hus i Tallinn där glasvåningar vilar på en tjock kalkstensfot. På Öland är skalan två eller tre våningar. Den hör hemma i en tätortskant, på en gård bakom en låg bygata, eller i en redan bruten stenmiljö som Degerhamn. Kastlösa behåller den gamla nocken.
Den typ en radby kan bära. Gatufasaden är oförändrad. Ljuset kommer från gården.